Till sidinnehåll

Omvårdnad och rehabilitering

18.1

Kontaktsjuksköterska

Den nationella cancerstrategin styrker att varje patient ska erbjudas en kontaktperson på den cancervårdande kliniken, för att förbättra informationen och kommunikationen mellan patienten och vårdenheten och stärka patientens möjligheter att vara delaktig i vården (SOU 2009:11). Sedan 2010 finns en lagstadgad rätt till fast vårdkontakt i patientlagen (2014:821).

Staten och SKR har enats om en gemensam generell beskrivning av kontaktsjuksköterskans roll och funktion. Den finns att läsa på sidan Kontaktsjuksköterska på cancercentrum.se.

Att patienten har erbjudits en namngiven kontaktsjuksköterska ska dokumenteras i patientens journal och om möjligt registreras i kvalitetsregister. Patienter bör få skatta sin hälsa (regelbundet och inför besök) för att fånga upp rehabiliteringsbehovet tidigt i sjukdomsförloppet, exempelvis genom instrumentet Hälsoskattning eller distresstermometer.

18.2

Min vårdplan

Min vårdplan är ett av RCC:s kunskapsstöd. Planen ägs av patienten, och upprättas och utformas gemensamt av patient och vårdprofession. Min vårdplan är patientens verktyg för att få delaktighet, trygghet och förståelse genom vårdprocessen

Min vårdplan är patientens kunskapsstöd och ett verktyg för delaktighet, trygghet och personcentrering genom vårdprocessen. 

Min vårdplan för bukspottkörtelcancer riktar sig till patienter med cancer i bukspottkörtel eller i närliggande vävnader, det så kallade periampullära området. Vissa avsnitt kan även läsas av patienter med Intraduktal papillär mucinös neoplasi (IPMN) som ska genomgå kirurgisk behandling.

Min vårdplan bukspottkörtelcancer finns digitalt via 1177.se. För patienter som inte har e-legitimation finns den nationella patientinformationen för pappersutskrift på cancercentrum.se.

Min vårdplan ska innehålla individanpassad information om sjukdomen, behandling, rehabilitering och egenvård.

Efter avslutad behandling ska en sammanfattning av vården göras och det ska finnas tydlig information om uppföljning och vem som är ansvarig för fortsatt vård och rehabilitering.

Individanpassning av innehållet förutsätter ett strukturerat arbetssätt med återkommande behovsbedömningar, bedömningssamtal och uppdateringar av innehållet i Min vårdplan vid nyckeltillfällen i vårdprocessen.

Det är viktigt att du som vårdpersonal gör ett urval av innehållet i Min vårdplan så att din patient endast får den information som hen är i behov av och önskar, samt de formulär som verksamheten avser att följa upp.  Det är en fördel att använda de interaktiva funktionerna som till exempel meddelanden, sidkommentarer och formuläret "Vad är viktigt för mig", för att främja delaktighet och personcentrering

Att patienten har Min vårdplan bör journalföras och sjukvården bör använda de KVÅ-koder som finns för upprättande och revidering av Min vårdplan. Läs mer på sidan Min vårdplan på cancercentrum.se.

18.3

Aktiva överlämningar

Under patientens tid i cancervården förekommer ofta överlämningar mellan olika vårdgivare. För att skapa en sammanhållen vårdkedja för patienten och de närstående ska alla överlämningar vara ”aktiva”.

Aktiv överlämning innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans. Den som aktivt överlämnat har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att de tagit kontakt med patienten. Uppstartade åtgärder och insatser inom omvårdnad, palliation och cancerrehabilitering ska följas upp, utvärderas och dokumenteras i Min vårdplan.

18.4

Löpande cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av en cancersjukdom och dess behandling. Insatserna ska ge patienten och de närstående stöd och förutsättningar för att leva ett så bra liv som möjligt. Detta innefattar psykosocialt och nutritionellt stöd, fysisk aktivitet och sexuell habilitering. Se det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Behov av rehabiliteringsinsatser ska bedömas vid diagnos och därefter vid upprepade tillfällen under och efter behandling.

18.4.1

Regelbunden behovsbedömning för patienter och närstående

Cancerrehabilitering är aktuellt under hela processen, från misstanke om cancersjukdom och framåt. Behovet av rehabilitering ska därför bedömas regelbundet. Patienten och de närstående ska återkommande få information om vilka rehabiliteringsbehov som är vanliga och vilka insatser som erbjuds. Patientens Min vårdplan ska omfatta cancerrehabilitering. Vissa tillstånd, till exempel lymfödem, kan kräva behandling livet ut.

Svår sjukdom såsom pankreascancer kan få förödande sociala och ekonomiska konsekvenser, både för patienten och för de närstående. Behovet av psykosocialt stöd i form av samtalsstöd samt behovet av information om samhälleliga rättigheter ska kartläggas och åtgärdas med rehabiliteringsinsatser från professioner med specialkompetens inom rehabiliteringsområdet.

Såväl patienter som närstående kan omfattas av rehabiliteringsinsatser. Närstående kan vara exempelvis partner, barn, förälder, syskon eller någon annan person som patienten anser sig ha en nära relation till. Barn som närstående har en särställning eftersom hälso- och sjukvården är skyldig att ge dem information, råd och stöd, enligt 5 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

18.4.2

Grundläggande och specialiserad rehabilitering

All personal inom hälso- och sjukvården ska göra grundläggande behovsbedömningar och ge grundläggande insatser inom cancerrehabilitering. Vid mer avancerade behov ska patienten alltid erbjudas insatser från professioner med specialkompetens inom rehabilitering, exempelvis kurator, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut och dietist. Även andra professioner såsom sjuksköterska, läkare och tandläkare kan arbeta specialiserat med cancerrehabilitering.