Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Symtom och tidig utredning

8.1

Symtom och kliniska fynd

Rekommendationer

  • De kliniska fynden vid debut av pankreascancer är få, men viktnedgång, smärta och ikterus är bland de vanligaste debutsymtomen. (+++)

  • Pankreascancer bör misstänkas även vid akut insättande pankreatit utan kända predisponerande faktorer och vid diabetesdebut utan känd ärftlighet, då detta kan utgöra debutsymtom. (++)

  • Uppvisande av alarmsymtom ska leda till misstanke om pankreascancer och leda till en utredning. Till alarmsymtom hör ikterus eller gallstas, palpabel knöl i övre delen av buken och smärta i övre delen av buken/ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång, särskilt i samband med nydebuterad diabetes.

Pankreascancer ger vaga och ospecifika symtom, vilket bidrar till sen diagnos. Malignitetsgraden är dessutom oberoende av tumörstorlek, så även små tumörer kan uppvisa systemisk sjukdom . Till de vanligaste kardinal­symtomen vid debut räknas viktnedgång, smärta och ikterus (Bakkevold et al., 1992; Ihse et al., 1984; Keane et al., 2014; Klinkenbijl et al., 1993; Warren et al., 1983). De kliniska fynden vid debut är få då tumören oftast inte är palpabel, men om gallvägarna är helt obstruerade kan ibland en utspänd gallblåsa palperas (Courvoisiers tecken).

Ofrivillig viktnedgång är det vanligaste debut­symtomet, men det är samtidigt mycket ospecifikt. Smärta är vanligast vid tumör i corpus och cauda, och beskrivs som molande värk i epigastriet som ofta strålar ut mot ryggen.

Vid tumör i caput är ikterus, ofta tillsammans med klåda, det vanligaste symtomet, och det kallas ofta ”tyst ikterus” pga. avsaknaden av kolikartad smärta. Denna form är samtidigt förenad med en bättre prognos, då tumörer i caput ger symtom tidigare än mer distalt belägna tumörer (Watanabe et al., 2004). Med tiden kan även ikterus uppstå vid cauda- och corpustumörer, men det beror då ofta på levermetastasering. Vid periampullär cancer är ikterus ofta det enda symtomet.

Pankreascancer bör finnas med som differentialdiagnos även vid utredning av akut insättande pankreatit utan kända predisponerande faktorer samt vid diabetesdebut utan känd ärftlighet.

Paramaligna symtom såsom extrem trötthet, aptitlöshet, ascites, kräkningar och illamående är ofta tecken på spridd sjukdom. Patienter med upprepade tromboser (> 1) utan bakomliggande annan känd orsak har en ökad risk att utveckla pankreascancer (Iodice, Gandini, Lohr, et al., 2008), och man kan överväga screening åtminstone en gång för detta (DT eller MRT).

VANLIGA DEBUTSYMTOM

 

 

Ungefärlig förekomst

Kardinalsymtom

 

 

 

Ofrivillig viktnedgång

60–90 %

 

Smärta

50–80 %

 

Ikterus

50–75 %

Övriga symtom

 

 

 

Diabetes utan ärftlighet

5 %

 

Akut pankreatit

3 %

 

Illamående

30 %

Följande räknas som alarmsymtom:

  • Ikterus eller gallstas
  • Palpabel knöl i övre delen av buken
  • Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång, särskilt i samband med relativt nydebuterad diabetes

Dessa symtom inger särskild misstanke om pankreascancer och ska leda till en utredning.

8.2

Ingång till standardiserat vårdförlopp

Uppvisande av alarmsymtom (se avsnitt 8.1 Symtom och kliniska fynd) ska leda till relevant provtagning och samtidig remiss till diagnostisk undersökning (filterfunktion). Om patienten däremot är kraftigt ikterisk ska man överväga en remiss för akut omhändertagande.

Olika diagnostiska undersökningar rekommenderas vid olika symtom: 

  • Ikterus: akut (inom 24 timmar) ultraljud av lever, gallvägar och pankreas. 
  • Palpabel knöl i övre delen av buken: DT buk (MRT om DT inte finns att tillgå).
  • Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång: gastroskopi.
  • Något av ovanstående symtom i kombination med nydiagnostiserad diabetes: DT buk (MRT om DT inte finns att tillgå).
  • Kvarvarande malignitetsmisstänkta besvär som inte förklarats av ultraljud eller gastroskopi: DT buk (MRT om DT inte finns att tillgå).

 

Svaret ska skyndsamt tas om hand och patienten ska omedelbart remitteras till utredning enligt det standardiserade vårdförloppet om ett kriterium för välgrundad misstanke är uppfyllt.

Misstanken om pankreascancer räknas som välgrundad vid ett eller flera av följande:

  • bilddiagnostiskt eller endoskopiskt fynd som talar för premalign eller malign förändring (inklusive vidgad pankreasgång) i pankreas eller periampullärt
  • ikterus som inte är kopplad till gallstens- eller leversjukdom
  • cyto- eller histopatologiskt fynd som talar för malignitet i pankreas eller periampullärt
  • misstanke om malignitet i pankreas eller periampullärt vid bukoperation.

 

För ytterligare information om ingång till standardiserat vårdförlopp för pankreascancer hänvisas till RCC:s webbsida: Standardiserat vårdförlopp för pankreascancer.

8.3

Utredning av patienter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke

I ett fåtal fall finns misstanke om cancersjukdom i pankreas eller periampullärt, trots att villkoren i 8.2 inte uppfylls, och då ska patienten remitteras för vidare utredning i enlighet med regionens remissrutiner. Den fortsatta utredningen sker då utanför det standardiserade vårdförloppet. 

8.4

Kontakt med slutenvård om standardiserade vårdförlopp

I slutenvården måste det finnas en koordinator för standardiserade vårdförlopp på den enhet som hanterar remisser inom området misstänkt pankreascancer. Denna enhet måste tydligt förmedla till alla primära vårdgivare hur koordinatorn bäst kontaktas. Koordinatorns uppgift är att överblicka och koordinera pankreascancerutredningar och att utgöra en tydlig länk mellan primär vårdgivare och slutenvård, för att ytterligare underlätta snabb kommunikation och effektivisera den enskilda patientens vårdförlopp.

Den aktuella patienten ska också få kontaktuppgifter till koordinatorn för att själv snabbt kunna informera sig om de olika stegen i det standardiserade vårdförloppet.

Nästa kapitel
9 Diagnostik