Till sidinnehåll

Ärftlighet

I de flesta fall påvisas ingen bakomliggande medfödd ärftlig orsak till insjuknande i CNS-tumör hos vuxna patienter. I vissa fall kan dock tumören vara en del av ett ärftligt syndrom. Därför ska information om andra tumörer och sjukdomar hos patienten och dennas första- eller andragradssläktingar alltid efterfrågas.

I dagsläget (2023) utförs ärftlighetsutredning och genetisk testning för tumörrisksyndrom oftast i dialog med eller på initiativ av en cancergenetisk enhet/klinisk genetik, som finns vid alla universitetssjukhus.

Vid molekylärpatologiska analyser på tumörmaterial kan man få kännedom om medfödda, oftast ärftliga, genetiska varianter som är associerade med tumörrisksyndrom, och vi rekommenderar att återrapportering från dessa utredningar följer publicerade rekommendationer som finns i PM:et Rekommendationer för återrapportering av konstitutionella varianter från cancergenetiska utredningar inom klinisk patologi.

6.1

Indikation för ärftlighetsutredning

Nedan finns kriterier som kan ses som riktmärken för när patienten ska erbjudas genetisk utredning, antingen initierad via behandlande klinik eller via remiss till en cancergenetisk enhet/klinisk genetik. All genetisk testning ska föregås av adekvat genetisk vägledning. Om patogen variant påvisas ska patienten alltid remitteras till cancergenetisk enhet/klinisk genetik för information om uppföljningsprogram för patienten och dess berörda släktingar.

6.1.1

Individkriterier

I parentes anges de gener som bör ingå i den genetiska testningen som minimum.

  • En person med tumör med följande lokalisation/histopatologi:
    • Plexus choroideus tumör (TP53)
    • Opticusgliom (NF1)
    • Schwannom (NF2, SMARCB1, SMARCE1, LZTR1)
    • Melanotiskt schwannom (BAP1)
    • Subependymalt storcelligt astrocytom (TSC1, TSC2)
    • Hemangioblastom (VHL)
    • Medulloblastom (TP53, PTCH1, PTCH2, SUFU, APC, FANC-generna och MMR-generna)
    • Cerebellärt dysplastiskt gangliocytom (PTEN).
  • En person med hjärn- eller ryggmärgstumör med låg debutålder (< 46 år) och annan TP53-relaterad tumör: osteosarkom, mjukdelssarkom, bröstcancer, hjärn- eller ryggmärgstumör, binjurebarkscancer, lungadenocarcinom, eller leukemi. (TP53). Information om TP53 finns på GENTURIS hemsida.
  • En person med hjärn- eller ryggmärgstumör och kolonpolypos, kolorektal cancer, endometriecancer, eller urotelcellscancer (MMR-gener, APC, POLD1, POLE, NTHL1).
  • En person med tumör i hjärna, ryggmärg och dess hinnor eller tumör i perifiera nerver och associerade symtom/sjukdomar som inger misstanke om syndrom som återfinns i tabell 1.
  • En person med flera primära tumörer i hjärna och/eller ryggmärg och/eller dess hinnor kan remitteras till klinisk genetik/cancergenetisk mottagning för ställningstagande till eventuell genetisk utredning.
6.1.2

Familjekriterier

  • En person med hjärn- eller ryggmärgstumör med låg debutålder (< 46 år) och en första-eller andragradssläkting med debutålder < 56 år på TP53-associerad tumör (osteosarkom, mjukdelssarkom, bröstcancer, hjärn- eller ryggmärgstumör, binjurebarkscancer, lungadenocarcinom hos icke-rökare, leukemi). Information om TP53 finns på GENTURIS hemsida.
  • En person med hjärn- eller ryggmärgstumör och minst två första-eller andragradssläktingar med kolonpolypos, kolorektal cancer och/eller endometriecancer och/eller urotelcellscancer.
  • En familj med flera fall av tumör i hjärna, ryggmärg och dess hinnor eller tumör i perifiera nerver och associerade symtom/sjukdomar som inger misstanke om syndrom som återfinns i tabell 1.
  • En person med primär tumör i hjärna, ryggmärg eller dess hinnor och minst två ytterligare första eller andragradssläktingar med tumör i hjärna, ryggmärg eller dess hinnor i samma släktgren kan remitteras till klinisk genetik/cancergenetisk mottagning för ställningstagande till eventuell genetisk utredning.
6.2

Syndrom med ökad risk att utveckla CNS-tumör

Det finns flera ovanliga ärftliga syndrom med ökad risk för insjuknande i CNS-tumör. Dessa orsakas av medfödda sjukdomsorsakande förändringar (patogena varianter/mutationer) i arvsmassan. Exempel på sådana syndrom ges i tabell 2. Individer med dessa syndrom har i första hand en ökad risk för annan cancer eller tumörsjukdom men de har också en viss ökad risk för CNS-tumörer. Flera av dessa syndrom debuterar i tidig ålder.

Vid fynd av patogen variant i någon av dessa gener finns specifika uppföljningsprogram. Dessa återfinns till exempel på www.genturis.eu eller www.sfmg.se (hemsida för svensk förening för genetik och genomik). Vid förfrågan om kontrollprogram kan ni kontakta klinisk genetik/cancergenetisk mottagning.

Tabell 2. Exempel på syndrom med ökad risk för insjuknande i CNS-tumör.

Syndrom

Gen

Typ av hjärntumörer

Exempel på associerade symtom/sjukdomar

Neurofibromatos typ 1

NF1

Gliom (framför allt opticusgliom)

Hudförändringar, till exempel café au lait-fläckar, kutana neurofibrom. Neuropsykiatriska diagnoser. Perifera nervskidetumörer.

Schwannomatos, inklusive neurofibromatos typ 2

Information om schwannomatos finns på GENTURIS hemsida.

NF2, SMARCB1, SMARCE1, LZTR1

Schwannom, meningeom

Neurofibrom i huden, katarakt.

Li-Fraumenis syndrom

Information om TP53 finns på GENTURIS hemsida.

TP53

Medulloblastom och gliom

Bröstcancer, binjurebarkscancer, sarkom, leukemi samt överrepresentation av annan cancersjukdom hos både barn och vuxna.

Lynchs syndrom

MLH1, PMS2, MSH2, MSH6, EPCAM

Medulloblastom, glioblastom och andra gliom

Cancer i tjock- och ändtarm, livmoderkropp, äggstockar och ibland även i urinvägar, tunntarm, magsäck, bukspottkörtel.

Biallelisk patogen variant i MMR-generna (cMMRD)

MLH1, PMS2, MSH2, MSH6.

Gliom, medulloblastom och andra ovanliga tumörer

Non-Hodgkin lymfom, kolorektala adenom och adenocarcinom.

Familjär adenomatös polypos

APC

Medulloblastom, astrocytom, ependymom

Multipla tjocktarmspolyper, hepatoblastom, desmoid, sköldkörtelcancer, osteom, polyper i magsäck.

Basalcells­nevussyndrom (Gorlins syndrom)

PTCH1, PTCH2, SUFU

Medulloblastom, meningeom

Basalcellscancer, käkcystor, skelettförändringar.

Tuberös skleros

TSC1, TSC2

Subependymalt storcelligt astrocytom

Varierande symtombild med påverkan på flertal olika organ såsom hjärna, njurar, hjärta, ögon, lungor och hud. Andra symtom är epilepsi, utvecklings­störning, och neuropsykiatriska diagnoser.

Von Hippel-Lindaus sjukdom

VHL

Hemangioblastom

Retinala angiom, njurcancer, cystor i njurar och bukspottkörtel.

BAP1-tumörsyndrom

BAP1

Melanotiskt schwannom

Hudlesioner, malignt melanom, uveala melanom basaliom, kolangiocarcinom, malignt mesotheliom.

Multipel endokrin neoplasi typ 1

MEN1

Meningeom

Primär hyperparatyroidism, hypofysadenom, neuroendokrina tumörer.

Cowdens syndrom

Information om PTEN finns på GENTURIS hemsida.

PTEN

Cerebellärt gangliocytom, meningeom

Bröstcancer, thyroideacancer, kolonpolypos, makrocephali.