Till sidinnehåll

Hörsel och balans

Behandling med vissa läkemedel och/eller strålbehandling mot örat eller huvudet kan ge hörselnedsättning och balanssvårigheter.
Hörselnedsättningen drabbar oftast diskantområdet.
Låg ålder (under 5 år) vid behandling innebär en ökad risk.

11.1

Riskfaktorer

Följande är riskfaktorer för påverkan på hörsel och balans:

Cytostatikabehandling

Strålbehandling

Kirurgi

Övrigt

  • Ålder under 5 år vid behandling, i synnerhet om barnet är under 1 år vid diagnos.
  • Behandling med andra ototoxiska läkemedel, framför allt aminoglykosider, i synnerhet i kombination med någon av ovanstående faktorer.
11.2

Målsättning

Målet med uppföljningen är att identifiera individer med behandlingsutlöst hörsel- och/eller balanspåverkan och ge dem lämplig uppföljning och behandling via hörselvården och/eller audiologisk verksamhet.

11.3

Uppföljning före 18 års ålder

Tillgång till hörselmätning och om möjligt balanstest före behandlingsstart är mycket värdefullt som underlag för senare uppföljning.

De patienter som fått behandling som ger risk för hörsel- och balanspåverkan bör undersökas direkt efter avslutad behandling samt utifrån riskprofil även vid senare tillfällen. Alla barn som behandlats vid låg ålder, och som endast har bedömts med hjärnstamsaudiometri eller OAE (otoakustiska emissioner), ska genomgå audiometri när de kan medverka. Detta brukar vanligtvis vara vid 3–4 års ålder. För att minimera risken att hörselnedsättning feltolkas som kognitiva problem rekommenderas test med talaudiometri och helst tal i brus. Balanstest utförs av fysioterapeut i samband med hjärntumörsuppföljning.

11.3.1

Hög risk för hörselnedsättning

Cisplatin oavsett dos. Strålbehandling mot innerörat > 30 Gy. Meyloablativ dos carboplatin, > 1 500 mg/m2. Behandling med carboplatin < 1 års ålder oavsett dos. För dessa patienter görs hörselkontroll direkt efter avslutad behandling och även om denna är normal ytterligare undersökningar vid ytterligare 1 och 5 år.

11.3.2

Låg risk för hörselnedsättning

Barn > 1 år som behandlats med normaldos carboplatin. Om hörselkontrollen är normal efter avslutad behandling behöver inga ytterligare kontroller göras.

Om hörsel och balans är normala vid ovanstående kontroller görs ett nytt hörsel- och balanstest endast vid klinisk misstanke om hörselnedsättning eller balansstörning. Ungdomar med utvecklingsförsening eller annan neuropsykiatrisk diagnos kan behöva extra uppmärksamhet eftersom det finns risk för att de själva inte noterar eventuella symtom.

Vid hörselnedsättning ≥ 18 dB inom frekvensområdet 1 000–8 000 Hz ska patienten alltid remitteras till en specialist för bedömning.

Vid avvikande hörsel eller balans görs ett nytt hörsel- och balanstest enligt ansvarig audiologs bedömning 138.

11.4

Uppföljning från 18 års ålder

Det är mycket viktigt att remittera och aktivt överlämna patienter till vuxenvården om de har ett fortsatt behov av uppföljning pga. etablerad funktionspåverkan, har en kvarstående risk att utveckla sådan eller behöver fortsatta rehabiliteringskontakter.

11.5

Kunskapsunderlag

11.5.1

Hörsel

Vissa läkemedel som används vid behandling av cancer hos barn är kända för att kunna ge skador på innerörat och därmed försämrad hörsel och balans. Hörselnedsättning efter barncancerbehandling drabbar främst diskantområdet. Det kan räcka med små doser cytostatika, och hörselnedsättningen kan ibland uppträda veckor, månader eller flera år efter behandlingen. En nedsättning som debuterar i samband med behandlingen fortsätter ofta att försämras i många år fram till vuxenlivet 144. Barn med hörselnedsättning efter cytostatikabehandling kan ha mycket svårt att uppfatta tal, särskilt i krävande lyssningsmiljöer. Effektiva hörapparater kan hjälpa vid denna typ av besvär 145 och underlätta i skolarbete och utveckling.

11.5.2

Balans

Postural kontroll, dvs. att hålla balansen stående och reagera på yttre stimuli, kräver att hjärnan kontinuerligt bearbetar information från de olika sensoriska systemen i kroppen. Sensoriska receptorer finns i muskler, senor och hud, och de ger information om kroppens position och rörelser. Denna sensoriska information är tillsammans med ögonen och innerörats balansreceptorer viktig för den posturala kontrollen. Många barn som behandlats för cancer har försämrad postural kontroll, särskilt när balansen provoceras. Ju yngre barnen är när de behandlas med cytostatika, desto sämre är den posturala kontrollen och anpassningen till balansstörningen. Och ju längre tid som har gått sedan behandlingen gavs, desto fler symtom uppstår 146. Barn som fått cytostatika tycks vara mer beroende av visuell information för att hålla balansen 147.