Sena komplikationer i perifera nervsystemet
Bestående bortfallssymtom från perifera nervsystemet kan förekomma efter barncancerbehandling.
Riskfaktorer
Följande är riskfaktorer för neurologiska skador i perifera nervsystemet:
Kirurgi
- Kirurgi som orsakat perifer nervskada.
Cytostatikabehandling
- Vinkaalkaloider medför ofta akut neuropati som kan bli bestående 6162. Annan neurologisk sjukdom kan öka risken för bestående cytostatikaorsakad perifer neuropati, även vid lägre doser 6364. Behandling med cisplatin kan hos barn i sällsynta fall ge en kronisk sensorisk neuropati 65. Även behandling med talidomid kan ge neuropati 66. Uppkomst av cytostatikainducerad neuropati är dosberoende men det är fortfarande oklart om ålder, kön eller genetik påverkar risken för uppkomst. Samtidig användning av antimykotika som med azoler, t.ex. flukonazole, ökar koncentrationen av vinkaalkaloider och således risken för neuropati 67.
Strålbehandling
Målsättning
Målet med uppföljningen är att hitta de individer som får en bestående symtomgivande perifer nervskada och ge lämplig behandling och uppföljning.
Uppföljning före 18 års ålder
Alla patienter som fått behandling med risk för perifer nervskada bör kontrolleras för senreflexer, motorik och känsel i samband med att behandlingen avslutas och under uppväxten. Vissa patienter får ett kvarstående reflexbortfall, vilket ofta inte ger framtida besvär. Vid symtom, till exempel svaghet, försämrad känsel, tendens till pes cavus alternativt droppfot, bör man göra en neurofysiologisk utredning med neurografi och elektromyografi samt bedömning av en fysioterapeut och/eller arbetsterapeut. Kvarstående kranialnervspåverkan, till exempel facialispares, bör bedömas av en plastikkirurg. Smärttillstånd vid kronisk neuropati är svårbehandlade och bör därför handläggas i samråd med en smärtklinik.
Uppföljning från 18 års ålder
Perifer nervskada som kvarstår efter behandling är irreversibel och det finns ingen behandling som förbättrar nervfunktionen per se. Behandlingen är således symtomatisk och består vid uttalade besvär framför allt av fysioterapi.
Kunskapsunderlag
Vid en perifer neuropati är det mest påtagliga motoriska inslaget en försvagning eller ett bortfall av perifera reflexer i benen, vilket medför en påverkad gångförmåga. Dessutom förekommer kranialnervspåverkan, där ptos och facialispares är det vanligaste symtomet, liksom sensorisk påverkan i form av smärta och/eller parestesier. Neuropati orsakad av cytostatika kan bli bestående.