Ögon och syn
Cytostatikabehandling har långsiktigt ingen direkt toxisk effekt på ögonen. Strålbehandling inklusive behandling med radioaktiva isotoper kan däremot ge syn- och ögonproblem på flera sätt. Barn som behandlats för bilateralt retinoblastom har ofta en ärftlig form av retinoblastom som ger en klart förhöjd risk att utveckla även andra tumörer.
Riskfaktorer
Följande är riskfaktorer för skador på ögon och för synproblematik:
Strålbehandling
- Strålbehandling mot ögonregionen, helkroppsbestrålning och isotopbehandling.
- En mycket låg stråldos på 1–2 Gy (medeldos) mot själva linsen är en riskfaktor för grå starr (katarakt). Risken att utveckla grå starr ökar markant vid medeldoser över 10–20 Gy 206.
- Medelhöga stråldoser (maxdoser 10–40 Gy) innebär risker för skador på ögonlocken, konjunktiva och kornea. Det kan även skada tårkörtlarna med torra ögon som följd. Medelhöga doser kring 30–40 Gy (maxdos) kan även ge skador på retina 22207208209.
- Mycket höga doser (maxdos > 50 Gy) kan ge skador på chiasma och/eller synnerven 209210.
Cytostatikabehandling
- Cytostatika kan påverka ögonmuskler, med ögonmuskelpares som följd, vilket vanligen är övergående. Se kapitel 7 Sena komplikationer i perifera nervsystemet.
Kirurgi
- Förhöjt intrakraniellt tryck kan ge synnervspåverkan, och kirurgi i hjärnan kan ge synproblematik beroende på lokalisation. Se kapitel 8 Neurologiska och kognitiva biverkningar – centrala nervsystemet (CNS).
Målsättning
Målet med uppföljningen är att
- följa alla barn med retinoblastom enligt det nuvarande vårdprogrammet av St Eriks Ögonsjukhus tillsammans med lokal ögonklinik samt att de kontrolleras av onkolog för att upptäcka sekundära tumörer
- identifiera de patienter som har eller riskerar att utveckla förändringar som kräver kontroll och/eller behandling hos ögonläkare.
Uppföljning före 18 års ålder
Stråldos mot ögat och synnerver/chiasma ska dokumenteras i journalen och en uppföljningsplan ska upprättas av den uppföljande läkaren i samråd med en ögonläkare.
De patienter som inte haft denna primära kontakt med en ögonläkare ska av den läkare som ansvarat för den onkologiska behandlingen remitteras till ögonläkare för kontroll.
Kontroller ska göras 1 gång per år eller 1 gång vartannat år upp till 8 års ålder p.g.a. risken för att utveckla katarakt och strålningsretinopati, som vid fördröjd upptäckt riskerar att ge en icke korrigerbar synnedsättning. Efter 8 års ålder kan kontrollernas glesas ut. Ungdomar med utvecklingsförsening eller annan neuropsykiatrisk diagnos kan behöva extra uppmärksamhet eftersom det finns risk för att de själva inte noterar eventuell synnedsättning.
Patienter med svår synskada bör få rehabilitering och hjälpmedel via en syncentral.
Uppföljning från 18 års ålder
Från 18 års ålder räcker det med anamnes och rutinkontroller av synskärpan, med remiss till en ögonmottagning vid tecken på nedsatt synskärpa. Patienterna ska fortlöpande tillfrågas om symtom på synnedsättning och om de har torra och irriterade ögon.
Individer med uppföljningsbehov utöver det som etableras med ögonläkare ska remitteras till vuxenvården för fortsatt uppföljning enligt ovanstående riktlinjer. Den regionala sjukvårdsorganisationen styr vilken vårdnivå som är aktuell för detta.
Kunskapsunderlag
Cytostatikabehandling har långsiktigt ingen direkt toxisk effekt på ögonen. Strålbehandling inklusive behandling med radioaktiva isotoper kan däremot ge syn- och ögonproblem på flera sätt. Linsen i ögat är strålkänslig, och en mycket låg stråldos på 1–2 Gy mot själva linsen kan påskynda utvecklingen av grå starr (katarakt), vilket leder till praktiska problem redan i ungdomsåren. Risken ökar med högre stråldos.
Medelhöga stråldoser kan orsaka strålningsretinopati. Verkningsmekanismen bakom detta tros vara en kombination av direkt nervskada och en påverkan på de små blodkärlen i området 208. Mycket höga doser kan ge skador på chiasma och/eller synnerven, men detta är ovanligt och utgör ett litet praktiskt problem.
Medelhöga stråldoser mot ögonlocken kan påverka Meiboms körtlar i ögonlocken. Dessa körtlar producerar ett sekret som tillsammans med tårvätskan minskar friktionen i ögat, och för lite sekret ger symtom i form av torra ögon som lätt blir irriterade. De som löper ökad risk i vuxen ålder är patienter som har strålbehandlats mot skalle, ögon eller ögonlock, eller som fått helkroppsbestrålning.
Barn som behandlats för dubbelsidiga retinoblastom har ofta en ärftlig form av retinoblastom som beror på en mutation i retinoblastomgenen (RB1) och detta ger en förhöjd risk att drabbas av andra tumörer senare i livet, i första hand osteosarkom, mjukdelssarkom och melanom. En del av dessa är relaterade till tidigare tumörbehandling 211.