Bilaga 16. Intravesikal termokemoterapi och EMDA (electromotive drug administration)

Flera metoder har föreslagits öka effektiviteten vid intravesikal behandling med hjälp av värme, vilket antas öka permeabiliteten i urotelet och därmed effektivisera upptaget av cytostatikan. EMDA (electromotive drug administration) och termokemoterapi är de mest studerade. EMDA är undersökt i två randomiserade studier [1, 2] där man jämfört med sedvanlig intravesikal behandling har påvisat förlängd recidivfri överlevnad och minskad recidivfrekvens, främst hos patienter med högrisksjukdom. Studierna skiljer sig dock åt avseende upplägg och antalet inkluderade patienter var lågt, varför metoden fortfarande får anses som experimentell.

I en översiktsartikel bedömdes tre randomiserade studier. Kvaliteten på rapportering avseende biverkningar och effekt bedömdes otillräcklig för att man skulle kunna göra en rekommendation [3].

Termokemoterapi är mer studerat än EMDA, men även här skiljer sig studierna åt gällande inklusionskriterier, antal behandlingar och uppföljningstid [4-7]. Olika metoder och system kan användas, där man antingen via mikrovågor eller radiofrekvens hettar upp urinblåsan, alternativt värmer läkemedlet. Fram tills nyligen fanns endast två randomiserade studier med långtidsuppföljning publicerade, men även här var patienterna få [5, 6]. Studierna tycks antyda en viss minskning av recidivfrekvensen, vilket man även konkluderat i en systematisk översikt [8], men långtidsdata saknas avseende progression och överlevnad. En av studierna påvisade ingen förbättrad recidivfri överlevnad vid intention-to-treat-analys vid 24 månaders uppföljning [5]. Kostnadseffektiviteten är inte heller redovisad. En prospektiv studie skiljer sig markant från tidigare studier främst vad gäller recidivfrekvens och biverkningsprofil, men även här var antalet patienter litet [9]. En randomiserad studie där man jämförde intravesikal termokemoterapi med BCG-behandling (HYMN) publicerades nyligen [10]. Patienter med recidiv av intermediär- och högriskcancer som tidigare fått BCG-behandling inkluderades. Man fann sämre recidivfri överlevnad för patienter med Tis, varför studien avslutades i förtid. För patienter med enbart papillär tumör fann man ingen skillnad avseende recidivfri överlevnad eller av biverkningsfrekvens.

Två randomiserade studier jämförande termokemoterapi med mitomycin med sedvanliga adjuvanta mitomycininstillationer för intermediärrisk icke muskelinvasiv blåscancer, där en studie visade sämre progressionsfri överlevnad och färre patienter som kunde fullfölja instillationsserie given med termokemoterapi pga. toxicitet [11], och den andra studien ej kunde bekräfta att termokemoterapi med COMBAT-systemet resulterade i bättre recidivfri överlevnad vid två år [12].