Till sidinnehåll

Kategorisering av tumören

Rekommendationer

För T1 tumörer i urinblåsan rekommenderas subklassificering i T1m (minimal nedväxt i lamina propria) i enstaka focus och T1e (extensiv nedväxt i lamina propria överstigande 0.5 mm) (⊕⊕⊕)

Det är viktigt att beakta kliniskt tumörstadium vid registrering, t ex utifrån patologisk, radiologisk och klinisk information stratifiera mellan kliniskt stadium T2 och T3.

9.1

Patologins roll i den diagnostiska processen

9.2

Anvisningar för provtagarens hantering av provet

9.2.1

Cytologi

Provet kan tas från sköljvätska eller kastad urin. Redan vid provtagningstillfället ska man ha vetskap om vilken analysmetod som används på tillhörande patologi/cytologilaboratorium. Här kan det variera med mängd och typ av vätska samt fixeringsmetod.

Prov kan inkomma ofixerade för att sedan fixeras på laboratoriet eller redan fixerade med exempelvis 50 % etanol 1:1, metanol/ättiksyra 1:1 eller CytoRichRed beroende av prepareringsmetod. Fixering är viktigt om man senare vill göra kompletterande utredningar med t ex FISH-analys.

9.2.2

Patologi

Som fixativ rekommenderas buffrad formalin 10 % (formaldehyd 4 %). Använd en volym motsvarande minst 10 gånger preparatvikten.

  • Biopsier – mapping: Antalet biopsier anges för varje fraktion. De numreras enligt remissuppgifter.
  • TUR-material: För säkrare bedömning av invasion är fraktionering av resektionsmaterialet i huvudprov och tumörbas önskvärt.
  • Cystektomipreparat inskickas färskt eller formalinfyllt. Preparatet kan lämnas till patologavdelningen färskt och ouppklippt med kateter i uretra; alternativt fylls blåsan maximalt via kateter med formalin (buffrad formalin 10 %). Kateter och uretra knyts om, och uretärer utmärks på valfritt sätt. Om detta förfarande inte är genomförbart fixeras blåsan uppklippt i framvägg så att man ser till att formalin kommer in i blåsan.
  • Nefrouretärektomipreparat inskickas färskt eller formalinfixerat. Fixeringssnitt av njuren kan läggas lateralt ifrån.
9.3

Anamnestisk remissinformation

9.3.1

Cytologi

  • Typ av prov (taget på kastad urin eller sköljvätska i samband med cystoskopi).
  • Indikation för provtagning.
  • Tidigare tumörer.
  • Klinisk information om cystoskopisk bild, rodnad, tumör.
  • Tidigare behandlingar med BCG/Mitomycin eller tidigare genomgången strålbehandling.
9.3.2

Patologi

  • Korrekt namn och personnummer. Stämplade uppgifter ska vara rätt placerade på remissen och texten ska vara läslig.
  • Adekvata och utförliga uppgifter om sjukhistoria och undersökningsfynd samt eventuell tidigare BCG-/mitomycinbehandling och tidigare lokalisation av behandlad tumör.
  • Uppgifter om vad insänt material i sin helhet utgörs av.
  • Antalet burkar ska anges på remiss. Numrering eller annan märkning på preparatburk ska överensstämma med remissuppgifter. (OBS! Ej märkning på locket.)
9.4

Klassificering av tumören – TNM

UICC:s TNM-klassifikation version 8 bör ligga till grund för primär rapportering av nyupptäckta blåscancerpatienter (2). Diagnosen ska verifieras med cytologiskt och helst även histologiskt preparat.

Observera att klassifikation av primär tumörstatus ska baseras på kunskap om tumören efter cystoskopi och provexcision eller transuretral resektion samt radiologiska undersökningar och ger därmed en samlad bild av resultatet av samtliga undersökningar. Man ska inte bara från ett PAD-svar ”minst T2” schablonmässigt skriva T2 om det finns andra tecken som tyder på T3-tumör, exempelvis dilatation av ena uretären. Man ska heller inte i förkommande fall avvakta klinisk kategorisering av tumören till PAD efter cystektomi (som utgör det s.k. patologiska tumörstadiet, jämför kliniskt tumörstadium ovan). I den nya TNM-klassifikationen finns en förändrad klassifikation av fjärrspridning som stratifieras i M1a och M1b för icke-regional lymfkörtelspridning respektive annan fjärrspridning enligt tabellen nedan, medan övrigt i TNM-klassifikationen är identiskt med föregående version.

T

Primärtumör urinblåsa

(Baseras på fynd efter fysikalisk undersökning, radiologiska metoder och endoskopi med provexcision)

Tx

Primär tumör ej bedömbar

T0

Primär tumör ej påvisbar vid histologisk undersökning av preparat

Ta

Icke-invasiv papillär tumör

Tis

Carcinoma in situ: "flat tumour"

T1

Tumören infiltrerar subepitelial bindväv (lamina propria)

T2a

Tumören infiltrerar inre hälften av detrusormuskulaturen

T2b

Tumören infiltrerar yttre, djupare hälften av detrusormuskulaturen

T3a

Tumören infiltrerar perivesikal vävnad – mikroskopiskt

T3b

Tumören infiltrerar perivesikal vävnad – makroskopiskt (palpabel resistens)

T4a

Tumören infiltrerar prostata, uterus eller vagina

T4b

Tumören fixerad till bäckenvägg eller bukvägg

Kapitel 9.4.png

T

Uretra

Ta

Icke-invasiv papillär, polypoid eller verruköst karcinom

Tis

Carcinoma in situ

T1

Tumören infiltrerar subepitelial bindväv

T2

Tumören infiltrerar något av följande: prostatastroma, corpus spongiosum eller periuretral muskel

T3

Tumören infiltrerar något av följande: corpus cavernosum, utanför prostatakapseln eller blåshalsen

T4

Tumören infiltrerar andra närliggande organ (urinblåsan)

 

T

Urotelial cancer i prostata

(Prostatiska uretra)

Tis pu

Carcinoma in situ i prostatiska uretra

Tis pd

Carcinoma in situ i prostatagångar

T1

Tumören infiltrerar subepitelial bindväv

T2

Tumören infiltrerar något av följande: prostatastroma, corpus spongiosum eller periuretral muskel

T3

Tumören infiltrerar något av följande: corpus cavernosum, utanför prostatakapseln eller blåshalsen

T4

Tumören infiltrerar andra närliggande organ (urinblåsan)

 

N

Regionala lymfkörtlar

(Avser körtelstationer belägna nedom aortabifurkationen. Baseras på fynd efter fysikalisk undersökning och radiologiska metoder)

NX

Regionala lymfkörtlar ej bedömbara

N0

Inga påvisbara lymfkörtelmetastaser

N1

Metastas i enstaka lymfkörtel i bäckenet (iliaca externa-, iliaca interna-, eller obturatoriusområdet eller presakralt)

N2

Metastas i flera lymfkörtlar i bäckenet (iliaca externa-, iliaca interna-, eller obturatoriusområdet eller presakralt)

N3

Metastas i en eller flera lymfkörtlar i iliaca communis-området

 


M

Fjärrmetastaser

(Baseras på fynd efter fysikalisk undersökning och radiologiska metoder)

MX

Fjärrmetastasering ej bedömbar

M0

Fjärrmetastasering ej påvisad

M1a

Fjärrmetastasering påvisad till icke-regional lymfkörtel

M1b

Annan fjärrmetastasering än icke-regional lymfkörtel

 

G

Histopatologisk gradering

WHO (1999)

LMP

Tumör med låg malignitetspotential 

G1

Högt differentierad

G2

Medelhögt differentierad

G3

Lågt differentierad eller odifferentierad

 

G

Histopatologisk gradering

WHO (2004/2016)

LMP

Tumör med låg malignitetspotential 

Low-grade

Låggradigt malign tumör

High-grade

Höggradigt malign tumör

Obs! papillom ska inte anmälas. Tills vidare bör både WHO 1999 och 2004/2016 anges.

T1 tumörer i urinblåsan skall bedömas som ytlig eller utbredd invasiv tumörväxt. I TNM8 finns inte subklassificering men i WHO 2016 finns önskemål om T1m (minimal/ytlig) enstaka focus mindre än 0,5 mm i diameter och T1e (extensiv/utbredd) multipla minimala foci eller utbredd mer än 0,5 mm i diameter (1).

TNM-klassifikation 2017 för urotelial cancer i övre urinvägar (2)

T

Primär tumör

TX

Primär tumör ej bedömbar

T0

Primär tumör ej påvisbar vid histologisk undersökning av preparat

Ta

Icke-invasiv papillär tumör

Tis

Carcinoma in situ: "flat tumour"

T1

Tumören infiltrerar subepitelial bindväv (lamina propria)

T2

Tumören infiltrerar muskulaturen

T3

(Njurbäcken) Tumör invaderar peripelvint fett eller njurparenkym

(Uretär) Tumör invaderar bortom muscularis in i periuretär fettvävnad

T4

Tumör invaderar omgivande organ eller genom njurparenkymet i peripelvint fett

 

N

Regionala lymfkörtlar

NX

Regionala lymfkörtlar ej bedömbara

N0       

Inga påvisbara lymfkörtelmetastaser

N1       

Metastas i enstaka lymfkörtel 2 cm eller mindre i största diametern

N2

Metastas i en lymfkörtel större än 2 cm eller multipla lymfkörtlar

 

M

Fjärrmetastaser

(Baseras på fynd efter fysikalisk undersökning och radiologiska metoder)

M0

Inga fjärrmetastaser

M1

Fjärrmetastaser


För gradering används både WHO 1999- och WHO 2004/2016-klassifikationerna.

9.4.1

Molekylära subtyper vid blåscancer

Molekylära subtyper vid blåscancer beskrevs 2012 (3), och nyligen har en konsensusklassning etablerats för muskelinvasiv blåscancer (4). Med molekylär karaktärisering finns möjligheter att den stora interobservatörsvariabilitet som föreligger för t.ex. tumörgrad (5) kan reduceras genom att i stället använda molekylär gradering (6).

Det finns hypotesgenererande fynd som talar för olika progressionsrisk i de molekylära subtyperna vid icke muskelinvasiv blåscancer och specifikt vid blåscancer stadium T1 (7,8), där tidigare publicerade prognosmarkörer utgör proxys för molekylär subtyp.

Vidare finns data som stödjer att molekylär subtyp predikterar svar på neoadjuvant cisplatinbaserad kombinationskemoterapi (9), och jämfört med patienter med Basal/Skivepitel-lik subtyp (Ba/Sq) predikterar genomiskt instabil subtyp (GU) oberoende av tumörstadium komplett respons i cystektomiprepratat och överlevnad (HR 0.29 (0.11-0.79)) (10). Motsvarande subtypsberoende respons på cisplatinbaserad kombinationskemoterapi föreligger också vid behandling av metastatisk sjukdom (11). GU-subtyp predikterara även respons på checkpoint-hämmarbehandling (12,13), tillsammans med bl a PD-L1-uttryck.

Omfattande ansatser pågår för att implementera prognostisk och prediktiv information från molekylära subtyper vid behandling av blåscancer i klinisk rutin. Analys för FGFR3-mutation och/eller FGFR2/3-fusioner kommer också att krävas i klinnisk rutin för för prediktion av respons på erdafitinib, där ännu bara fas II data föreligger (14).

9.4.2

Panelsekvensering

Vad gäller de praktiska möjligheterna till bred molekylär karakterisering, inklusive identifiering av behandlingsprediktiva fusionsgener, har en större DNA-panel (GMS560) designats genom ett samarbete inom den nationella infrastrukturen för precisionsmedicin Genomic Medicine Sweden (GMS). Förutom fler behandlingsprediktiva och studieinklusionsgrundande mutationer av olika slag tillåter designen även detektion av mer komplexa biomarkörer som mikrosatellitinstabilitet (MSI), tumörmutationsbörda (TMB) och defekt homolog rekombination (HRD). Panelen motsvarar därmed vad gäller sitt innehåll befintliga FDA-godkända genpaneler men kan lättare integreras med övrig diagnostik. Validering samt implementering av panelen vid GMS sju noder, en vid vardera universitetssjukhus, planeras till hösten 2021. DNA-paneler täcker in en stor andel av beskrivna fusionsgener men kan av tekniska skäl aldrig bli helt heltäckande.

Referenser

  1. Fransen van de Putte EE, Otto W, Hartmann A et al. Metric substage according to micro and extensive lamina propria invasion improves prognostics in T1 bladder cancer. Urol Oncol 2018;36: 361.e7-361
  2. Brierly J, Gospodarowicz M, and Wittekind C. TNM classification of malignant tumours. UICC International Union Against Cancer 8th edn 2017, Oxford
  3. Sjödahl G, Lauss M, Lövgren K et al. A molecular taxonomy for urothelial carcinoma. Clin Cancer Res 2012;18: 3377-86
  4. Kamoun A, de Reyniès A, Allory Y et al. A Consensus Molecular Classification of Muscle-invasive Bladder Cancer. Eur Urol 2020;77: 420-433
  5. van Rhijn BW, van Leenders GJ, Ooms BC et al. The pathologist's mean grade is constant and individualizes the prognostic value of bladder cancer grading. Eur Urol 2010;57: 1052-7
  6. Liedberg F, Lauss M, Patschan O et al. The importance of being grade 3: WHO 1999 versus WHO 2004 pathologic grading. Eur Urol 2012;62: 620-3
  7. Lindskrog SV, Prip F, Lamy P et al. An integrated multi-omics analysis indentifies prognostic molecular subtypes of non-muscle invasive bladder cancer. Nat Commun 2021;12: 2301-
  8. Patschan O, Sjödahl G, Chebil G et al. A Molecular Pathologic Framework for Risk Stratification of Stage T1 Urothelial Carcinoma. Eur Urol 2015;68: 824-32.
  9. Seiler R, Ashab HAD, Erho N et al. Impact of Molecular Subtypes in Muscle-invasive Bladder Cancer on Predicting Response and Survival after Neoadjuvant Chemotherapy. Eur Urol 2017;72: 544-554
  10. Sjödahl G, Abrahamsson J, Holmsten K et al. Different Responses to Neoadjuvant Chemotherapy in Urothelial Carcinoma Molecular Subtypes. Eur Urol. 2021 Nov 12:S0302-2838(21)02138-2. doi: 10.1016/j.eururo.2021.10.035. Epub ahead of print
  11. Taber A, Christensen E, Lamy P et al. Molecular correlates of cisplatin-based chemotherapy response in muscle-invasive bladder cancer by integrated multi-omics analysis. Nat Commun 2020;11: 4858-
  12. Mariathasan S, Turley SJ, Nickles D et al. TGFβ attenuates tumour response to PD-L1 blockade by contributing to exclusion of T cells. Nature. 2018;554: 544-548
  13. Kim J, Kwiatkowski D, McConkey DJ et al. The Cancer Genome Atlas Expression Subtypes Stratify Response to Checkpoint Inhibition in Advanced Urothelial Cancer and Identify a Subset of Patients with High Survival Probability. Eur Urol 2019;75: 961-964
  14. Loriot Y, Necchi A, Park S et al. Erdafitinib in locally advancer or metastatic urothelial carcinoma N Engl J Med 2019;381: 338-48