Inledning
Vårdprogrammets giltighetsområde
Vårdprogrammet beskriver tyreoideacancer.
Vårdprogrammet är utarbetat av den nationella arbetsgruppen och fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2024-12-03. Respektive region beslutar om implementering i enlighet med överenskomna rutiner. Regionalt cancercentrum Väst har varit stödjande i arbetet med vårdprogrammet.
Tabell 11. Tidigare versioner
Datum |
Beskrivning av förändring |
2012-12-11 |
Version 1.0 fastställd av RCC i samverkan |
2017-01-16 |
Version 1.1, se avsnitt 3.2 |
2018-10-30 |
Version 1.2, se avsnitt 3.2 |
2021-09-07 |
Version 2.0, se avsnitt 3.2 |
2021-09-07 |
Version 2.0 fastställd av RCC i samverkan |
Tidigare vårdprogram publiceras inte men kan begäras ut från Regionala cancercentrum, info@cancercentrum.se.
Förändringar jämfört med tidigare version
Version 3.0 2024-12-03
- Uppdaterad modifierad riskstratifiering av DTC enligt ATA
- Subtyp av PTC (nytt) och FTC (oförändrat) ska alltid anges
- Aggressiv subtyp påverkar riskvärdering
- Vid PTC ≤ 1 cm rekommenderas antingen aktiv exspektans (nytt) eller hemityreoidektomi (oförändrat)
- Vid lågrisk DTC rekommenderas antingen hemityreoidektomi (nytt) eller total tyreoidektomi (oförändrat)
- Vid lågrisk DTC ges ingen radiojodbehandling även om total tyreoidektomi genomförts
- Förändrade rekommendationer avseende uppföljning av DTC, inklusive mätning av rhTSH-stimulerat S-Tg
- Ny behandlingsalgoritm för ATC. De viktigaste skillnaderna är
- Mellannålsbiopsi vid klinisk misstanke om ATC
- Testning av BRAF
- Kirurgi utan preoperativ onkologisk behandling om R0-resektion kan uppnås
- Nya rekommendationer avseende behandling med BRAF-hämmare samt annan målinriktad onkologisk behandling
Standardiserat vårdförlopp
För sköldkörtelcancer finns ett standardiserat vårdförlopp.
Det finns ingen konflikt mellan innehållet i vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet. Vårdförloppet beskriver utredning vid misstanke om sköldkörtelcancer medan vårdprogrammet utvecklar hur, samt vilken evidensgrund som finns för åtgärderna i det standardiserade vårdförloppet.
Det standardiserade vårdförloppet finns delvis integrerat med texten i vårdprogrammet men kan också läsas i sin helhet på Kunskapsbanken.
Lagstöd
Vårdens skyldigheter regleras bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Den anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen samt att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. God vård definieras enligt Socialstyrelsen som kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Vårdprogrammet ger rekommendationer för hur vården ska utföras för att uppfylla dessa kriterier. Dessa rekommendationer bör därför i huvudsak följas för att det ska gå att säga att sjukvården lever upp till hälso- och sjukvårdslagen.
Patientlagen (2014:821) anger att vårdgivaren ska erbjuda patienten anpassad information om bl.a. diagnosen, möjliga alternativ för vård, risk för biverkningar och förväntade väntetider samt information om möjligheten att själv välja mellan likvärdiga behandlingar (3 kap. 1–2 § patientlagen). Vårdgivaren ska enligt samma lag erbjuda en fast vårdkontakt samt informera om möjligheten till ny medicinsk bedömning, även inom en annan region. Vårdgivaren ska också informera om möjligheten att välja vårdgivare i hela landet inom allmän och specialiserad öppenvård. Enligt det så kallade patientrörlighetsdirektivet ska vårdgivaren också informera om patientens rättighet att inom hela EU/EES välja och få ersättning för sådan vård som motsvarar vad som skulle kunna erbjudas i Sverige. Praktisk information om detta, till exempel hur och när ersättning betalas ut, finns hos Försäkringskassan.
Enligt vårdgarantin (9 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen) har vårdgivaren en skyldighet att erbjuda patienter kontakt samt åtgärder inom vissa tider. De standardiserade vårdförlopp som RCC har tagit fram och som regionerna har beslutat att följa anger kortare väntetider som dock inte är en del av vårdgarantin.
I hälso- och sjukvårdslagen anges också att hälso- och sjukvården har särskilda skyldigheter att beakta barn som närstående och ge dem information, råd och stöd (5 kap. 7 §).
Evidensgradering
Inom området tyreoideacancer finns endast ett fåtal välgjorda, randomiserade studier. Detta beror sannolikt till stor del på sjukdomens natur: den är relativt ovanlig, få patienter avlider av sin sjukdom och det krävs lång uppföljning för att fånga eventuella återfall (det vill säga fastställa prognos), framför allt hos lågriskgrupperna. Prognostiskt uppvisar tyreoideacancer ett mycket heterogent spektrum från anaplastisk tyreoideacancer till lågriskgrupper av papillär tyreoideacancer 2.
Det har gjort att majoriteten av studier är baserade på kohorter, vilket har gett utrymme för stor variation i behandlingen.
Mot bakgrund av detta har rekommendationerna som regel låg evidensgrad. Till vårdprogrammet har därför ett nationellt kvalitetsregister kopplats, där uppgifter om samtliga patienter i Sverige som diagnostiseras med tyreoideacancer registreras. Registret startade i april 2013 och täckningsgraden är mycket hög i några regioner men varierar över landet. Se även kapitel 25 Kvalitetsregister.
Vi har i detta vårdprogram infört rekommendationsrutor i valda delar av vårdprogrammet utöver de som finns sedan tidigare i avsnitt 2.2 Behandlingsöversikter.
Följande gradering enligt GRADE har använts:
- Rekommendationsgrad ++++ = stark vetenskaplig evidens, grundad på metaanalyser, systematisk översikt eller välgjorda stora randomiserade studier. Rekommendationen har bevisad tydlig inverkan på hälsan hos enskilda eller grupper av patienter och leder till liktydiga resultat.
- Rekommendationsgrad +++ = måttlig evidens, grundad på små eller ej optimalt utförda randomiserade studier eller från studier utan randomisering såsom kohortstudier, fall-kontrollstudier eller tvärsnittsstudier. Rekommendationen har delvis tydlig inverkan på hälsan hos enskilda eller grupper av patienter, men leder inte alltid till liktydiga resultat.
- Rekommendationsgrad ++ = svag evidens, grundad på expertutlåtande, konsensusrapporter, fallbeskrivningar eller andra deskriptiva studier. Rekommendationen har ingen tydlig inverkan på hälsan hos enskilda eller grupper av individer, och leder inte alltid till liktydiga resultat.
- Rekommendationsgrad + = vetenskaplig evidens saknas. Inga studier av tillfredställande kvalitet finns tillgängliga.
Läs mer om systemet i SBU:s metodbok.