Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Komplikationer efter kirurgi

18.1

Blödning

Postoperativ blödning efter tyreoideakirurgi är en allvarlig komplikation med en incidens på cirka 2 % 82. Risken är störst under de första timmarna efter ingreppet. Inneliggande övervakning rekommenderas därför under det första postoperativa dygnet.

Dränage har inte visat sig minska risken för reoperation på grund av blödning. Användande av dränage individualiseras därför med hänsyn till den specifika operationen.

Risken för postoperativ blödning ökar med hög ålder och är även högre hos män. Övervakande personal bör vara väl förtrogen med rutinerna för handläggning vid blödningskomplikation. Vid andningspåverkan (stridor) på grund av glottisk eller supraglottisk svullnad är intubationen svår, och om man inte kan säkra andningsvägarna på detta sätt ska operationssnittet snarast öppnas och eventuellt koagel utrymmas.

Tromboembolism är en ovanlig komplikation efter tyreoideakirurgi. Profylax med lågmolekylärt heparin rekommenderas därför inte rutinmässigt, men kan övervägas vid risk för ett mer långdraget kirurgiskt ingrepp (vid lokalt avancerad tyreoideacancer, utbredd lymfkörtelmetastasering). Profylax ska ges till patienter med hög risk för tromboembolisk sjukdom.

18.2

Hypoparatyreoidism

Risken för hypoparatyreoidism i samband med tyreoideakirurgi i allmänhet och vid tyreoideacancerkirurgi i synnerhet har underskattats. Upp till 7 % av patienterna har behov av kalksubstitution de första 6 veckorna postoperativt vid tyreoideacanceroperation 83. Detta kan, åtminstone delvis, vara relaterat till den centrala lymfkörtelutrymningen som därför reviderats i en tidigare version av vårdprogrammet.

Tillståndet är i de flesta fall är övergående, men kan vara besvärligt för patienten. Analys av PTH någon timme efter avslutad operation predikterar kliniskt relevant postoperativ hypokalcemi 84 och kan därför övervägas, liksom liberal autotransplantation av cirkulatoriskt påverkade paratyreoideakörtlar under operationen.

Behandling av symtomatisk eller biokemisk postoperativ hypokalcemi med kalcium och eventuellt D-vitamin sker enligt samma lokala rutiner som vid all tyreoideakirurgi.

18.3

Nervpares

Skador på N Laryngeus Recurrens 6 veckor efter tyreoideakirurgi är förhållandevis ovanligt (3 %) 85 vilket indikerar god kvalitet nationellt vid såväl malign som benign tyreoideakirurgi. Initial nervpåverkan är i regel övergående och majoriteten av de patienter som drabbas av en skada på N. Laryngeus Recurrens får en temporär stämbandspares som går i spontan regress efter i regel 3–6 veckor. Flertalet är återställda inom 6 månader, men det kan ibland ta längre tid. Vid bestående röstbesvär bör logoped och foniater anlitas. Bilateral recurrenspares är mycket ovanligt.

Skador på N Laryngeus Superiors externa gren är mer svårdiagnostiserad och här kan det finnas ett mörkertal. Postoperativ röstaanamnes, särskilt hos patienter med höga röstkrav, kan ge vägledning för ytterligare utredning hos foniater.

Nervmonitorering under operationen rekommenderas, särskilt vid re-operationer samt vid lokoregionalt avancerad tumörsjukdom för att om möjligt minimera risken för nervskada.

Vid peroperativ nervskada, oavsiktlig eller avsiktlig, bör möjligheten till nervrekonstruktion och insättande av kalciumflödeshämmare (Nimotop®) övervägas.

Om en patient med bilateral skada på N Laryngeus Recurrens drabbas av högt andningshinder postoperativt ska re-intubation göras akut och kortikosteroidbehandling övervägas. I ett lugnt skede bör patienten sedan trakeotomeras eller genomgå glottisvidgande ingrepp i samråd med ÖNH-specialist.

Postoperativ laryngoskopi ska rutinmässigt utföras efter kirurgi för tyreoideacancer, eftersom subjektiv röstbedömning inte är pålitlig för att upptäcka nervskador.

Vid konstaterad nervskada ska foniater kopplas in snarast möjligt för att undvika framtida röstproblem.

18.4

Infektion

Postoperativ sårinfektion är ovanlig efter tyreoideakirurgi (cirka 1 %) 83. Risken är inte förhöjd vid tyreoidektomi på grund av tyreoideacancer. Lymfkörtelutrymning i samband med tyreoideakirurgi innebär dock en förhöjd risk, varför profylaktisk antibiotikabehandling kan övervägas. 

Nästa kapitel
19 Behandling av återfall