Bakgrund och orsaker
Påverkbara faktorer för att minska risken för cancer
Den europeiska kodexen mot cancer lyfter fram tolv råd som kan minska risken att drabbas av cancer.
Hälsosamma levnadsvanor och sunda solvanor utgör några av de viktigaste påverkbara åtgärderna för att minska insjuknandet i flera olika cancersjukdomar.
Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården bör kunna hantera frågor som gäller levnadsvanor. Det finns dock inga kända samband mellan livsstilsfaktorer, levnadsvanor och insjuknande i akut lymfatisk leukemi.
Bakgrund och orsaker till akut lymfatisk leukemi
Akut lymfatisk leukemi är en cancersjukdom som utgår från omogna celler, lymfoblaster, i benmärgen och som leder till en kraftig ökning av dessa celler. Sjukdomen är ovanlig och varje år insjuknar cirka 50 vuxna i Sverige. Medianåldern för vuxna vid insjuknandet är drygt 50 år. Incidensen är högst i barnaåren, men insjuknande i ALL sker således genom hela livet. Beroende på cellinje, B- eller T-lymfoblastlinje och mognadsgrad, indelas sjukdomen i olika undergrupper. B-ALL är vanligast och relativt jämnt fördelad över åldrarna, och T-ALL ses framför allt hos yngre män. Tidigare kallades ”mogen B-ALL” för Burkittleukemi men denna sjukdom klassificeras nu som ett lymfom med benmärgsengagemang och behandlas inte längre i detta vårdprogram. För detaljer, se det nationella kvalitetsregistret för akut lymfatisk leukemi. Genetiska förändringar, som uppkommit i de sjuka cellerna, är viktiga att kartlägga så att rätt behandling kan väljas. Den så kallade Philadelphia-kromosomen, BCR::ABL1, är den vanligast förekommande vid B‑ALL och kräver speciell behandling 1.
I de allra flesta fall är orsaken till sjukdomen inte känd. Ett fåtal som insjuknar kan ha ärftliga förändringar som ger en ökad känslighet för att utveckla leukemi (se även Kapitel 5 Ärftlighet) och patienter med bland annat Downs syndrom har en ökad risk att utveckla sjukdomen. Även tidigare behandling med cytostatika kan öka risken för vissa typer av ALL.
Överlevnaden är starkt åldersberoende och dödligheten beror huvudsakligen på återfall i sjukdomen 1.
Figur 1. Ålder för vuxna patienter vid insjuknande uppdelat på kön, 2007–2022.
Källa: Svenska ALL-registret (n = 894).
Figur 2. Observerad överlevnad från diagnos per åldersgrupp (n=863), 2007–2021.
Källa: Svenska ALL-registret.
Figur 3. Recidivstatus: Andel med kurativt syftande behandling och första CR per åldersgrupp, 2007–2021, n=662
Källa: Svenska ALL-registret.