Till sidinnehåll
Kunskapsbank för cancervården Till cancercentrum.se

Symtom och tidig utredning

7.1

Symtom och kliniska fynd

Tidsperioden med symtom är oftast kort, några dagar till veckor, men längre symtomduration kan förekomma. De vanligaste symtomen är:

  • trötthet
  • sjukdomskänsla
  • nattsvettningar
  • låggradig feber
  • blåmärken/blödningstendens
  • värk och ömhet i skelettet
  • infektion/återkommande, långdragna infektioner.
7.2

Ingång till standardiserat vårdförlopp

Rekommendation

För att tidigt fånga upp patienter med ALL (se även Standardiserat vårdförlopp ALL) ska följande fynd, utan rimlig förklaring, leda till misstanke (enskilt eller tillsammans):

  • nytillkommen trötthet och allmän sjukdomskänsla
  • blåmärken eller blödningstendens
  • infektioner, med eller utan feber, återkommande eller under lång tid (mer än 2 veckor).

När det finns misstanke om ALL ska man snarast kontrollera:

  • blodstatus med differentialräkning av vita blodkroppar
  • fysikalisk status, särskilt lymfkörtel- och bukpalpation
  • koagulationsprover – om patienten har blödningssymtom.

Det räknas som välgrundad misstanke om patienten har ett eller flera av följande:

  • omogna vita blodkroppar i perifert blod (t.ex. blaster eller promyelocyter)
  • anemi i kombination med avvikande mängd vita blodkroppar eller trombocytopeni utan annan förklaring
  • avvikande koagulationsprover i kombination med avvikande blodstatus.

Om det finns välgrundad misstanke om akut leukemi ska patienten omedelbart remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Vart remissen ska skickas beslutas lokalt och den mottagande enheten bör kontaktas per telefon.

Observera: Vid påverkat allmäntillstånd eller alarmerande provsvar ska hematologjour eller motsvarande kontaktas omedelbart för akut bedömning, även utanför kontorstid.

7.3

Utredning av patienter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke

Patienter med avvikande blodprover som inte visar sig ha akut leukemi bör utredas för infektionssjukdomar, såsom mononukleos (Epstein-Barr virus, EBV) och infektion med cytomegalovirus (CMV). Om patienten har persisterande lymfkörtelförstoring bör man överväga en biopsi för att utesluta lymfom. Utredningen kan föregå utanför det standardiserade vårdförloppet när man har uteslutit malign orsak till symtomen.

Nästa kapitel
8 Diagnostik